• Borgerligt Europaforums nyhetsbrev – mars 2016

    Vi vill främja Europadebatten
    Föreningen Borgerligt Europaforum har nu varit igång i några veckor sedan vi presenterade oss i en debattartikel i UNT 19/2. Vi är en samling borgerliga opinionsbildare som vill se ett mellanstatligt europeiskt samarbete byggt på frihandel, fri rörlighet och medlemsländernas rätt till självbestämmande. Vårt intresse är i första hand främja den svenska Europadebatten, eftersom vi anser att den har blivit försummad och är alldeles för viktig för att lämnas åt Bryssel. Vilken roll ska Sverige spela i EU? Vilken roll ska EU spela i Sverige? Ska vårt land förbli självständigt eller bli på sikt bli en del av en europeisk stat? Svaret på dessa frågor är avgörande för såväl Sveriges som Europas framtid eftersom de sätter gränsen för vilket inflytande som kan lämnas åt EU – därför är det frågor som Borgerligt Europaforum kommer att arbeta för att våra makthavare besvarar.

     

    Månadens nyhetssvep:

    Brexit

    Should the United Kingdom remain a member of the European Union or leave the European Union? Denna fråga ska det brittiska folket besvara vid en folkomröstning den 23 juni.

    Utfallet av Brexit kommer att få efterdyningar och påverka EU:s framtida inriktning. Om Storbritannien lämnar EU är det inte osannolikt att ytterligare något EU-land, i första hand i östra delen av Europa, väcker frågan om EU-samarbetet gagnar det egna landets intressen. Om brittiska folket väljer att stanna i EU, med omförhandlade villkor, kan fler länder se förbättrade avtal med EU eller undantag från gemensamma regler som en framkomlig väg. Debatten om EU-samarbetet och vilka frågor som bäst hanteras på nationell, europeisk och global nivå kommer således att fortgå och klyftan mellan de länder och politiker som ser mer överstatlighet som lösningen på framtidens utmaningar och de som snarare önskar ökad mellanstatlighet riskerar att växa.

    Storbritanniens regering presenterade 29/2 ett dokument om följderna av att lämna EU. Enligt denna officiella rapport kommer det ta upp till tio år att lämna EU och de finansiella marknaderna kommer att drabbas av osäkerhet. Det råder dock delade meningar om frågan och inom den finansiella sektorn har nu en grupp Brexit-förespråkare startat en förening som kommer att kampanja för att Storbritannien lämnar unionen. Läs mer här

    Londons populäre borgmästare Boris Johnson är den mest välkända profil som kommer att kampanja för Brexit. Europeisk press i stort är enig om att Johnsons ställningstagande har stärkt de som önskar brittiskt utträde ur EU. Camerons justitieminister Michael Gove är en av flera ministrar som är på nej-sidan. Gove menar dessutom, till skillnad från Cameron, att den brittiska EU-uppgörelsen inte är rättsligt bindande. Tories är ett splittrat parti i frågan om fortsatt brittiskt medlemskap, även om en majoritet av de Europaparlamentariker som tagit ställning önskar att Storbritannien är kvar i unionen. EU-kommissionen har fastslagit att man inte kommer att kampanja aktivt på ja-sidan. En förklaring kan vara att ett sådant engagemang snarare skulle påverka det brittiska folket i mer EU-kritisk riktning.

    Några artiklar om Brexit:

    Cameron: Utan EU blir det dyrare i brittiska affärer (Daily Telegraph, 23/2)

    Nu tvingas Cameron leverera (Corren, 24/2)

    Om Storbritannien lämnar EU kan Tjeckien göra det (Daily Telegraph, 23/2)

    Europeisk media om Brexit-förhandlingarna (Daily Telegraph, 19/2)

    Principen om ”ever closer union” död (The Economist, 27/2)

    Tillfällig lagstiftningspaus

    EU-arbetet domineras nu nästan totalt av Brexit och migrationskrisen. Politico rapporterar om att de flesta stora beslut skjuts på framtiden till efter folkomröstningen den 23/6 för att inte riskera att ge bränsle åt den EU-kritiska debatten i Storbritannien. Översynen av EU:s sjuåriga budget, lagstiftningen om arbetstagares rörlighet och EU:s anslutning till den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (en konvention Storbritannien är kritiskt inställt till) hör till de frågor som inte kommer att behandlas innan folkomröstningen.

    Migrationskrisen

    Som svar på migrationskrisen har de flesta länder agerat ensidigt eller i samarbete med likasinnade länder. De gemensamma EU-lösningarna har lyst med sin frånvaro och trots en överenskommelse om att omfördela 160 000 flyktingar har nästan ingenting hänt i praktiken. Visegrad-länderna (Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern) har haft egna möten med bland annat Makedonien medan mer migrationspositiva länder som Tyskland och Sverige har träffats på tu man hand. Österrike bjöd i dagarna på eget initiativ in de flesta EU-länder till ett möte om lösningar på migrationskrisen. Tyskland och Grekland fick dock ingen inbjudan, vilket ledde till att Grekland kallade hem sin ambassadör från Wien. Frankrike och Storbritannien har å sin sida en längre tid haft överläggningar om vad som ska hända med alla de flyktingar som är strandade i Calais eftersom de vill ta sig över till Storbritannien.

    Några artiklar om migrationsfrågan:

    Bra genomgång av migrationskrisen (Open Europe, 26/2)

    Migrationskommissionär: EU:s migrationssystem kan bryta ihop inom tio dagar (Politico, 25/2)

    Delas EU upp i öst- och västlag i flyktingfrågan? (Studio Ett, 18/2)

    Plan B: Österrike och Balkanländer i flyktingsamarbete (Der Speigel, 26/2)

    EU:s flyktingpolitik faller sönder alltmer (DN, 28/2)

    Wien och Berlin delade i migrationsfrågan (Politico, 25/2)

    Irriterat migrationsmöte i Bryssel (SvD, 25/2)

    Belgien möter kommissionen om gränskontroll (Politico, 28/2)

    Flyktinglösning inom en vecka – annars kan Tyskland stänga gränsen (Daily Telegraph, 28/2)

    EU:s handelsavtal med USA

    Målet är att EU och USA ska vara överens om det nya handelsavtalet TTIP innan slutet av 2016 så att det är avklarat innan Barck Obamas mandatperiod är slut. Det finns dock några hinder kvar som måste lösas i förhandlingarna under året. Läs mer här

    Kritik mot bristande transparens

    Jean-Claude Juncker, EU-kommissionärens ordförande, lovade i början av mandatperioden att transparensen skulle stärkas genom att kommissionärerna öppet redovisar alla möten med lobbyister och olika särintressen. Dessutom fastslog kommissionen att möten endast ska hållas med lobbyister som har registrerat sig i ett särskilt EU-register. Nu riktas kritik mot att flera av kommissionärerna inte öppet redovisar vilka möten de deltar i. Läs mer här

    Bedrägeri i Wien?

    EU:s byrå för grundläggande rättigheter granskas nu av EU:s anti-korruptionsbyrå OLAF. Det gäller, enligt tidningen Politico, ett ärende om konfidentiell information som en whistleblower har läckt. Läs mer här

    EU:s jordbruksstöd under lupp

    Sidan farmsubsidy.org rapporterar till vilka företag och länder EU:s jordbruksstöd går. Informationen är utförlig och bygger på officiell statistik. Siffrorna är inte helt uppdaterade (ett par år gammal statistik) men ger en del intressanta uppgifter om vilka de stora bidragsmottagarna är. Läs mer här

    Presentgrottan under EU-kommissionen

    Djupt ner i en källare under EU-kommissionens högkvarter Berlaymont i Bryssel sparas alla mer eller mindre absurda presenter EU:s ledare får ta emot från utländska dignitärer och gäster. Läs mer här

    Italien: EU måste spendera mer

    Premiärminister Matteo Renzi vill att EU spenderar med för att lösa den ekonomiska krisen. En särskild fond för att motverka arbetslöshet och en finansminister för eurozonen är andra italienska förslag. Italien kan dock räkna med mothugg från Tyskland. Läs mer här

    Våra seminarier under våren

    17 mars – EU: ett liberalt eller socialistiskt frihetsprojekt?

    28 april – Om brexit, tid för swexit?

    18 maj – Ska Sverige förbli självständigt eller vara en del av en europeisk stat?

     

    Följ oss i sociala medier

    Twitter: @BorgerligtEU

    Facebook: Borgerligt Europaforum

    Hemsida: http://borgerligteuropaforum.se/

    Brysselagendan mars

    4/3
    Rådsmöte miljö

    7/3
    Rådsmöte sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

    7-10/3
    Europaparlamentet sammanträder i Strasbourg. Hela agendan här

    7/3
    Särskilt möte med Turkiet. Migration är det stora ämnet på agendan.

    8/3
    Ekofinrådet (ekonomi- och finansministrarna)

    10-11/3
    RIF-rådet (Migrationsfrågor bland annat)

    14/3
    Allmänna rådet
    Utrikesrådet
    Rådsmöte jordbruk och fiske

    16/3
    Tidningen Parliament Magazine, Europaparlamentets egen tidning, delar ut årets MEP-awards

    17-18/3
    Europeiska rådet, EU:s stats- och regeringschefer, sammanträder