• Borgerligt Europaforums nyhetsbrev – maj 2016

    EU-budget presenteras efter folkomröstning

    Förslaget till EU-budget för 2017 kommer att presenteras av kommissionen först efter att folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap är genomförd. Budgeten skulle egentligen ha presenterats i slutet av maj. Kommissionen framhåller att förseningen beror på migrationskrisen och att denna gör att budgetarbetet är särskilt tidskrävande. Källor inom EU-institutionerna framhåller dock att kommissionen vill undvika diskussioner om EU:s budgetsatsningar inför folkomröstningen. Läs mer här

     

    ”Brexit kan leda till krig”

    Mark Carney, ordförande för Bank of England, menar att den stundande Brexit-omröstningen innebär en osäkerhet för marknaderna i nivå med situationen i samband med euro-krisen. Banken nämner en rad risker vid Brexit, däribland minskad tillväxt och hög inflation. Även Christine Lagarde, direktör för IMF, framhåller att Storbritanniens ekonomi kommer att påverkas ”negativt eller mycket negativt” vid Brexit. De långsiktiga följderna kommer enligt IMF att innebära en BNP-minskning motsvarande 1,5 till 9,5 procent. Premiärminister David Cameron har rentav framhållit att Brexit på sikt kan leda till krig och Jean-Claude Juncker, kommissionens ordförande, menar att ett brittiskt nej får ”oförutsägbara följder” för EU-samarbetet. Samtidigt framgår det av opinionsundersökningar som Financial Times refererar till att 58 procent av italienarna och 55 procent av fransmännen vill rösta om EU-samarbetet, oavsett resultatet i den brittiska folkomröstningen. Läs mer här, här, här och här

     

    Slovakien tar över EU:s ordförandeklubba

    Från den 1 juli kommer Slovakien att leda EU-samarbetet i egenskap av ordförande i det Europeiska rådet. Slovakien ersätter Nederländerna och kommer därmed att påverka EU-agendan i en politiskt turbulent tid då folkomröstningen i Storbritannien har avgjorts och då migrationsfrågan står högt upp på EU-agendan. Slovakien är ett av de EU-länder som är mest kritiska till förslagen om en automatisk omfördelning av flyktingar som kommer till Grekland och Italien och framhåller att man under ordförandeskapet vill bidra till att skapa en ”hållbar” migrationspolitik i EU. Slovakien kommer att ge hög prioritet åt ekonomiska frågor under ordförandeskapet, däribland att slutföra det omstridda TTIP-avtalet om ökad frihandel med USA. En annan viktig fråga för Slovakien är EU:s fortsatta utvidgning, där landet hoppas på framsteg för Serbiens och Montenegros medlemsskapsförhandlingar. Slovakien kommer att presentera en mer detaljerad redovisning av prioriterade frågor under ordförandeskapet efter den 23 juni, då den brittiska folkomröstningen är avklarad. Läs mer här och här

     

    Bråket om styrräntan: ECB vs Tyskland

    Wolfgang Schäuble, Tysklands finansminister, har flera gånger angripit ECB för den i hans tycke alltför låga styrräntan. ECB:s åtgärder är anpassade för länderna i södra Europa och leder till problem för bland annat tyska sparare och banker, enligt argumentationen. Schäuble har rentav skyllt det ökade stödet för partiet ”Alternative für Deutschland” på ECB:s i Tyskland impopulära beslut. Mario Draghi, ECB:s ordförande, har påmint om att ECB ska vara oberoende, en princip som inte minst Tyskland tidigare har värnat om. ECB har också som en huvuduppgift att möta det efterfrågade inflationsmålet på strax under två procent på årsbasis. Draghi har även fått stöd från Jens Weidmann, ordförande för Deutsche Bundesbank, den tyska centralbanken.

    Samtidigt som debatten mellan tyska politiker, inte minst Schäuble, och ECB fortgår så har en rad tyska akademiker och näringslivsprofiler tagit frågan om ECB:s omfattande köp av statsobligationer till den tyska författningsdomstolen. Läs mer här, här och här

     

    Tio miljoner euro till EU-chaufförer

    Europaparlamentet har beslutat att införa en egen (intern) chaufförservice istället för att, som fallet är för närvarande, anlita externa aktörer. Kostanden för att internalisera chaufförservicen innebär att ytterligare 3,7 miljoner euro årligen läggs på chaufförer, utöver de sju miljoner euro som den nuvarande kostnaden är. Beslutet sägs vara nödvändigt bland annat utifrån ett säkerhetsperspektiv. Särskilda chaufförsuniformer ska tas fram, till en kostnad av tusen euro per uniform. Läs mer här

     

    Färre flyktingar till Grekland

    Färre än 2 700 migranter och flyktingar anlände till Greklands öar under april, vilket är en minskning med 90 procent jämfört med föregående månad. Frontex framhåller att EU:s migrationsöverenskommelse med Turkiet är en av orsakerna till att antalet som kommer till Grekland är allt färre. Migrationsuppgörelsen innebär att de migranter och flyktingar som anländer till de grekiska öarna skickas till Turkiet i utbyte mot att EU tar emot syriska flyktingar direkt från Turkiet. Dessutom har EU erbjudit ett omfattande ekonomiskt stöd och fortsatta förhandlingar om EU-medlemskap. En avgörande fråga för Turkiets del är att turkiska medborgare framöver ges möjlighet att resa till EU utan visum. EU-kommissionen har rekommenderat att visumfrihet ska införas, förutsatt att Turkiet lever upp till ett antal fastställda kriterier. Kommissionens förslag kommer dock sannolikt att möta motstånd i Europaparlamentet och bland en del EU-länder. Läs mer här och här

     

    250 000 euro i böter per nekad flykting

    EU-institutionerna har beslutat att fler länder ska ta emot de flyktingar som kommer till EU genom att 160 000 flyktingar omfördelas enligt en särskild mekanism. Hittills har beslutet inte lett till någon förändring i praktiken, bland annat då flera länder varit starkt kritiska och vägrat att fullfölja Europeiska rådets majoritetsbeslut i frågan. Kommissionen föreslår nu att det ska kosta 250 000 euro för varje flykting som ett land vägrar att ta emot. Främst Visegrad-länderna, dvs. Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern, är starkt kritiska mot att EU-länder ska tvingas att ta emot flyktingar. Läs mer här och här

     

    Skuldavskrivning till Grekland?

    Den 24 maj kan euroländerna komma överens om att genomföra nästa utbetalning av Greklands nödlån på sammantaget 86 miljarder euro. Det grekiska parlamentet antog den 9 maj flera efterfrågade reformer, däribland ett nytt pensionssystem, skattesystem och en förbättrad momslagstiftning. Utöver det ska bland annat ett privatiseringsprogram genomföras, enligt tidigare överenskommelse med euroländerna. Om inte dessa åtgärder sammantaget leder till att Grekland får ett överskott på 3,5 procent av BNP till 2018 vill EU och IMF att Grekland vidtar ytterligare reformer. IMF har en längre tid betonat vikten av att diskutera skuldavskrivningar av delar av Greklands lån, förutsatt att landet vidtar utlovade åtgärder. Flera euroländer är kritiska till skuldavskrivningar men Tyskland, som har varit en av de främsta kritikerna, har den senaste tiden öppnat för att skuldavskrivningar kan komma att vara en del av en större överenskommelse med Grekland.

     

    MEP bakom galler för bedrägeri

    BBC rapporterar om att Peter Skinner, Europaparlamentariker för brittiska Labour 1994-2014, döms till fyra års fängelse för att ha missbrukat mer än 100 000 pund av parlamentsmedel. Läs mer här

     

    Kina nekas marknadsekonomisk status

    Europaparlamentet antog den 12 maj en resolution där kommissionen uppmanas att inte ge Kina marknadsekonomisk status. 546 ledamöter röstade ja till resolutionen, 28 emot och 77 avstod. Argumenten för att inte ge Kina marknadsekonomisk status handlar i hög grad om att det kommer att påverka den Europeiska stålindustrin negativt och att det kommer att bli svårare för EU att införa anti dumping-åtgärder. I debatten var flera ledamöter tydliga med att kommissionen måste följa Europaparlamentets beslut då det är viktigt att EU skyddas mot kinesisk konkurrens. Läs mer här och här

     

    500 000 euro per år till EU-gym?
    För närvarande drivs det gym som finns i Europaparlamentet i Bryssel via entreprenad. Nu förs dock diskussioner bland ledamöterna om att verksamheten ska drivas i EU-parlamentets egen regi, vilket beräknas kosta upp till 500 000 euro per år. Läs mer här

     

    PNR-direktivet antaget
    Europaparlamentet har antagit PNR-direktivet, en lagstiftning som innebär att flygbolag ska bli skyldiga att lämna uppgifter om sina passagerare till EU:s medlemsländer. Informationen ska kunna användas för att upptäcka och utreda brott som till exempel terrorism, narkotikasmuggling och människohandel. Läs mer här

     

    EU-medel till nynazister

    EU-parlamentet har gett sex miljoner kronor i bidrag till politiker från det nu nedlagda Svenskarnas parti, det nazistiska Gyllene gryning och en handfull liknande partier från hela Europa. SvD skriver om frågan här

     

    Regeringarna vill välja kommissionens ordförande

    Süddeutsche Zeitung har kommit över en rapport från Nederländernas ordförandeskap där det framgår att EU-ländernas regeringar vill välja vem som ska bli nästa ordförande för EU-kommissionen. Jean-Claude Juncker, kommissionens nuvarande ordförande, var den kandidat som fick störst stöd i Europaparlamentet och inför den omröstningen hade stats- och regeringscheferna lovat att utse den kandidat som hade Europaparlamentets stöd. Framöver vill regeringarna välja ordförande för kommissionen på egen hand, utan att vara bundna till Europaparlamentets beslut i frågan. Läs mer här

     

    Revisorer kritiserar EU:s utrikestjänst

    Den Europeiska utrikestjänsten ska bistå den höga representanten, även kallad ”EU:s utrikesminister”, för närvarande italienskan Federica Mogherini, med unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Utrikestjänsten har över 1 500 anställda i Bryssel och mer än 2 000 anställda på ambassader runt om i världen. Den Europeiska Revisionsrätten har uppmärksammat flera problem vad gäller hur utrikestjänsten förvaltar de byggnader man har tillgång till över hela världen. Flera av de sammantaget 140 delegationerna som revisorerna har studerat har överdrivet stora lokaler eller tomma kontorsytor. Sammantaget var utgifterna för lokaler för utrikestjänsten 165 miljoner euro under år 2014. Läs mer här

     

    ”Idéer är värda mer än pengar”
    Detta framhöll franske utrikesministern Jean-Marc Ayrault i ett tal för Europaparlamentarikerna i Strasbourg under majsessionen. Ayrault menade att det inte enbart går att räkna på kostnaderna för Europaparlamentet att sammanträda i såväl Bryssel som Strasbourg utan att man också måste ta hänsyn till det symbolvärde den franska staden har för Europa. Utöver de omfattande kostnaderna är det tidskrävande för många ledamöter att ta sig till Strasbourg då staden rent kommunikationsmässigt inte är särskilt väl förbunden med stora delar av Europa. Läs mer här

     

    Dansk Folkeparti återbetalar EU-stöd?
    Morten Messerschmidt, EU-parlamentariker för Dansk Folkeparti, anklagas för att ha missbrukat 400 000 euro av EU-stöd som skulle användas inom ramen för organisationerna MELD och FELD som Messerschmidt tidigare har varit ordförande för. Europaparlamentets politiska ledning, presidiet, har fattat beslut om att Messerschmidt ska återbetala beloppet till Europaparlamentet. Enligt kritiken har pengarna använts för Dansk Folkepartis valkampanj inför folketingsvalet och till en kampanj om en EU-folkomröstning i Danmark.  Messerschmidt tillbakavisar kritiken och kallar anklagelserna för ”politiska trakasserier”. Läs mer här